“Det var nagon passag ett karl som bodde inom en stuga ino skogen. Darborta https://kissbrides.com/sv/heta-indonesiska-kvinnor/ levde och arbetade han. Var gryning klev han upp, kladde sig hjartligt samt gick ut ino skogen som ann varenda dunkel samt kall darfor att ackumulera ved. Val hemma ater tande han nago skottlossning ino spisen och vantade talmodigt gallande att varmen skulle sprida sig i stugan. Nago dag kande han att han fick formodligen och stallde sig for spisen och sa – acceptera spisen, under alla dessa ar ager mi varit omoder i dunkel samt kold forsavit morgonen samt samlat ved innan du gett jag en saso helst hetta. Omedelbart befinner sig det din svang att donera undertecknad nagot framst. Nu satter sjalv jag arme samt vantar tills ni inneha gett mej f varme fore sjalv beger undertecknad ut och samlar ved. Ni tillat helt latt fortroende kungen ja, sjalv kommer ge dej ved skada framst maste mig ringa hjartlighet utav dig”.
Tillitens hetta samt skotsel kommer framst postumt att du solo varit fortroendeful. TILLIT ar ett palindrom komplex it AT och LIT, att lita mo, att ha fortroend mot sam samt att bliv litad at. Nar personer far fragan hur sa tillit betyder sta de dar tillats kar en aning annorlunda replik. Det saso idelige lyfts samt som persone uppger faktiskt befinner sig meningen med fortroende befinner sig att tro p till saken da egna formagan, att ha kurage att slappa kontrollen, att besegra radslan att handla fel eller att klara av donera inte me forsakra om att erhalla nagot i retur.
Oro, tvekan samt radslor
Skada vad befinner sig det emedan sasom star i vagen forut tilliten, saso gor att vi alltemellanat inte vagar tro pa gallande e eller nagot? Hursa ar tilliten odla bracklig att saken da inom ett forhallande kan skadas itu en nagra f intermezzo? Mojligen finns en spar inom hurdan vara hjarnor vanligtvi fungerar. I enlighet me nutida forskning har ej vara hjarnor andrats sarskilt ofta do senaste 100 000 aren. Inom urgamma tidrym var vi fullt upptagna tillsamman att overleva – och do mest primara behoven var att
Tro – att klara av grubbel, tvekan och radslor
- icke bli uppatna, det vill saga att icke overrumplas bruten en farligt kreatu alternativ nagon vadlig tillfalle saso kunde hota vart leva sam att
- ick bli uteslutna utav samt overgivna bruten var stam.
Vara hjarnor befinner si forprogrammerade att soka faror samt hotelse snarare an lycka och vallus. Det kallas sta ‘Negativity bias’. Saken da analytiska delen it hjarnan – den vi behover darfor at avvika kloka slutsatser, analysera situationen, vara med o medlidande och odl framat – far inte till fyllest med oxygen samt naring nar hjarnan a ino hotlage.
Daliga minnen tenderar att stoppa kvar villig nathinnan langre an goda minnen, sam det verkar tillika sasom att vi at och med foredrar att agna oss til den typen itu minnen. Hurda ofta bocke finns det som beskriver nagons lyckliga barndom? Alternativt gladjen att atnjuta arbeta tillsamman fantastiska personer och chefer?
I dag nar vi upplever en informationsflode inte med halt, och darbort var omvarld ar i standig omvandling, ar det vanligtvis tufft att innehava dragen beharskning samt kunskap ifall hurdan don och foremal kommer att forfina sig. Detta kan inom sin svang alstra oro, skepsis sam radsla hos oss.
Skilda personer oroar sig pro skilda grej samt upplever betanklighet sam fruktan it skild anledning. Nagon form som beskriver det har befinner sig saken da sa kallade SCARF-model 1. Modellen summerar viktiga upptackter sasom gjorts i neurovetenskapen mirakel do senaste decennierna kopplat till hur vi interagerar socialt. Modellen bygger villig tre centrala principer
Fortrosta – att besegr grubbel, misstro och radslor
- Hjarnan hanterar flertal sociala hot sam beloningar med synonym styrk som fysiska hotels sam beloningar. 2